Antijakt-träning

Så är vi då inne i juli månad, och jag säger bara… vad hände med juni??? Jag har ett vagt minne av midsommarafton och dotterns sommarshow, men det är bara 2 dagar (!!!) var är de andra 28?

Vädret har den senaste veckan varit lite mer regnig än vanligt, vilket är rätt skönt eftersom jag inte måste kolla balkonglådorna varje dag… det liksom sköter sig själv. Skönt.

Challe och Kompiz har tagit balkongen i besittning och älskar att sitta därute och titta ner på pöbeln som vandrar förbi. Inget skällande eller jamande, men med en väl uppmärksam blick. Och snygga är de tillsammans där de sitter… Black and White.

Jag dedikerar dagarna nuförtiden med hårdträning med Challe. Antijaktträning kallas det. Och det är en träning som man kan lyckas med en dag, och man verkligen älskar hunden ”för han är så smart och lydig”, för att de följande 5 gångerna totalt misslyckas, stå och spana efter ett svart streck som far över åkerlappen efter en hare, flygande svala, eller om man har riktig otur… ett vackert rådjur. Och ja, skäms för att säga det… det har hänt. Rådjuret stod först stilla och lät Challe komma inom 10 meter ifrån honom…sedan stod de där och spanade in varandra, tills rådjuret bestämde sig för att byta betsmarker, travade iväg på ett galant sätt… och väckte därmed Challes jakt/lek beteende. Han jagar nämligen ”for the fun of it” och inte för att döda. Kommer de för långt bort, så vänder han till matte igen. Ingen ursäkt… jag vet.

Så nu ligger vi i träning. Jag har försökt med lina på honom, men en mer lydig och följsam hund får man leta efter då. Så kopplet åker av, och jag nästan letar upp ställen där han kan få syn på kaniner… och sedan är det bara att hoppas att jag får syn på dem först. Vilket har hänt ibland… och ibland inte….*suck*

Men han är inte dum. Han vet vad som gäller… och han vet också att matte är måttligt road när han kommer tillbaka efter en springtur tillsammans med en hare…

Utöver all träning, så kan vi meddela att Challe har fått två nya valpkompisar:

Nina o Gandalf har fått sällskap av en Cane Corso tik vid namn: Alectrona (Lexi) från Nero D’Avolas kennel i Stockholm.

Vilken söting, va?

Och Åsa har köpt en Perrovalp, vid namn Frazze, ett krulligt ulligt litet pyre. Ska fixa fram bild på honom.
Frazze kommer från Aberlours kennel, här utanför Helsingborg.