Första dagen avklarad

Ja, då var jag hemma igen. Och både Challe och Viggo har överlevt dagen.

Jag gick och lyssnade i trappan när jag hade stängt ytterdörren, men hörde ingenting, och antagligen somnade Viggo direkt när jag gått, eftersom han varit vaken i två timmar då. Färdigrastad och allt.

Det var superskoj att komma tillbaka till jobbet, och alla undrade hur jag hade haft det på min semester.

-”Min kiss- och bajssemester?”, undrade jag då. En del som fick det svaret blev helt ställda över mitt svar, och undrade om de hade hört rätt. Men det hade de. Det var en kiss- och bajssemester. Jag gjorde nämligen inget annat vissa dagar, kändes det som, än att torka kiss och bajs och springa ut med valp i famnen en gång i timmen. Ungefär som när man ammade dottern. Vissa dagar satt man där, hela långa dagen lång, med tösen fastklistrad vid bröstet. Som en jäkla kossa…

Men, men… som min vise pappa sa till mig när jag beklagade mig hos honom en dag: “Det är ju frivilligt, det du håller på med.” Och det har han ju rätt i. Det också. Som alltid.

Iallafall, så när jag kom hem på lunchen, så väntade hundarna på mig vid dörren…. samt en stark doft av bajs som slog emot mig när jag öppnade. Bara att “skita” i det. Ta Viggo under armen, halsbandet runt halsen på Challe och slänga mig ut genom dörren igen, för en kiss- och bajsrunda i kylan. Bajset får jag torka upp senare.

Skämt åsido, dagen har gått smärtfritt. Mannen och jag väntar oss olyckor innanför dörren, när vi kommer hem. Iallafall några veckor fram i tiden. Huvudsaken är ju att han känner sig trygg här hemma med Challe.
Resten reder sig alltid…